Jaha, vart ska jag börja nu då? Det känns lite konstigt att kalla det för att påbörja något, när vi faktiskt håller på att närma oss slutet på vår resa.
En resa som redan pågått i nästan ett år. Det här är början på finalen kan man säga. Eller belöningen som vissa i teamet kallar det ibland, vilket säkert låter hur konstigt som helst i mångas öron. Hur kan en vecka på en cykel med en jätteliten, hård sadel vara en belöning för något? Tja, för oss är det i alla fall det. En belöning efter ungefär tio månader fyllda med aktiviteter för att samla in så mycket pengar vi bara kan till Barncancerfonden
Vi har letat sponsorer, stått på mässor, skramlat och huttrat utanför julkonserter och en regning bandymatch, auktionerat ut humrar på Ica och prylar på Tradera, sålt picknick-kassar på nationaldagen och haft spinningevent i tolv timmar i sträck. Vi har tränat otaliga timmar, först i spinningsalen och sedan äntligen ute på vägarna. Vi har svettats, kämpat, fikat och skrattat. Vi har träffat jättemånga människor som velat lyssna, velat berätta och velat hjälpa. Och hela tiden har vi haft kul, vi har gjort nya bekantskaper och vi har fått nya fantastiska vänner.
Och nu börjar alltså slutet, la grande finale. Det är nu vi ska cykla till Paris!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar