Le Peloton

I morse var tredje gången jag gick upp nästan orimligt tidigt en vardagsmorgon för att ge mig ut och cykla. När jag blev väckt 05:20 i morse hade jag hunnit glömma att vi skulle cykla och när insikten slog mig kändes det för ett ögonblick så ofantligt jobbigt, nästan omöjligt. Men jag ålade mig ur sängen, ner till högen med cykelkläder som väntade på golvet och sen gick resten av sig självt.

Vi rullade iväg till Sickla där LePeloton möts varje onsdag och fredag morgon. Le Peloton är ett gäng morgonpigga människor som gillar att cykla fort tillsammans. Cyklingen sker i tre olika grupper; en snabb, en mycket snabb och en supersnabb. 

Just idag ville jag spara lite krut i benen inför Vätternrundan på lördag och körde därför med grupp tre som jag vet att jag klarar av. I grupp tre hamnar flest orutinerade gruppcyklister så det blir lätt lite kaos, men när jag väl accepterat att det var så det är; ryckigt, stökigt och lite hur som helst, så är det bara kul. 

Förra gången skulle jag våga mig på grupp två men hamnade i grupp ett, den supersnabba, vilket är en historia för sig. Så hårt har jag nog aldrig kämpat klockan sex på morgonen. Blodsmak, mjölksyra och andnöd. Jag fokuserade på att klamra mig kvar vid klungan så länge jag kunde, men det var inte det lättaste. Med mycket draghjälp av Christian tog jag mig i alla fall runt och till caféet och välförtjänt frukost. Bästa starten på morgonen!