Jag drar till fjälls

Träd och röda stugor susar förbi utanför fönstret medan jag mjukt gungas jag fram genom Sverige. Jag ligger på en brits i vagn 13 som i skrivande stund befinner sig i höjd med Hudiksvall, men som om 14 timmar stannar vid Abisko turiststation. Därifrån ska jag börja min vandring som så småningom ska leda mig till Nikkaloukta. 

Jag går själv den här gången vilket gör det lite extra spännande. Det är något med att resa själv som tycker om, jag blir på något sätt mer harmonisk och upplever saker lite annorlunda. Jag får göra precis det jag känner för, äta vad och när jag vill och gå hur långt eller kort jag vill. Å andra sidan kan det nog bli lite tråkigt att inte ha någon att dela allt fint med, och kanske lite läskigt när det prasslar utanför tältet på natten. 

Jag har ju faktiskt aldrig semestrat själv i en hel vecka så jag får återkomma om sju dagar med huruvida jag fortfarande gillar idén eller inte. 

Jag ser mest fram emot att koppla bort och av. Min rastlösa hjärna behöver vila och där uppe finns inget alternativ, där finns varken mottagning eller eluttag. Kroppen får offra sig för hjärnans skull för den får däremot inte mycket vila i veckan. Ryggsäcken blev tyngre än väntat. Såklart. 

Nu börjar det snarkas här och det är väl dags för mig också att låta mig vaggas till sömns.

God natt, vi ses om en vecka!